Pensionsnivå

Några lagregler finns inte när det gäller pensionsnivån. Frågan har dock behandlats i ett förhandsbesked, som efter överklagande avgjorts av Regeringsrätten (RSV/FB Dt 1983:11). Riksskatteverket uttalade där, att en pensionsutbetalning som görs till en mottagare som är huvudaktieägare (antingen ensam eller tillsammans med närstående) inte bör överstiga vederbörandes slutlön uppräknad med index minskad med pensionsförmåner utgående enligt ITP eller individuell tjänstepension samt allmän folkpension och ATP. Regeringsrätten medgav emellertid, med hänsyn till de särskilda omständigheterna i det aktuella fallet, ett högre direktpensionsavdrag. I princip anslöt man sig dock till det bakomliggande resonemanget i RSV:s beslut. Några säkra slutsatser, om vilken pensionsnivå som kan accepteras i ett enskilt fall, kan inte dras av rättsfallet. Som en allmän regel bör man därför ha Riksskatteverkets uttalande som ett riktmärke för högsta tillåtna pensionsnivå för huvuddelägare. Det framgick emellertid klart av rättsfallet, att det för personer som vid utbetalningen av pensionen saknar aktieintresse i bolaget inte finns några särskilda restriktioner beträffande pensionens storlek.

Regler om lägsta pensionsålder saknas vid direktpension. I praxis har utbetalningar betraktats som pension även då mottagarna varit mycket unga, t ex idrottsmän efter avslutad karriär. Av största vikt är dock att mottagaren av pension slutat sin anställning. Vad gäller huvuddelägare bör pensionsåldern normalt inte sättas lägre än 65 år, då det i dessa fall - så länge huvuddelägarskapet består - kan vara svårt att visa att en verklig pensionering föreligger.

En fråga som ofta uppkommer är om en anställd kan lyfta pension och lön samtidigt. Arbetar den anställde kvar med oförändrad arbetstid, torde den som pension betecknade utbetalningen komma att betraktas som lön oavsett om lönen minskats eller ej. Vid en bedömning av om utbetalt belopp ska anses som pension, bör således hänsyn tas till förändring av arbetsuppgifter och arbetstid, ställning i företaget samt lönevillkor. Framförallt för anställda med bestämmande inflytande i företaget, kan det vara svårt att visa att en pensioneringssituation föreligger.

Pensionen kan vara livsvarig eller temporär. Det torde inte heller finnas några särskilda restriktioner beträffande efterlevandepension till make, som inte har någon anknytning till person med aktieintresse i bolaget. Skatterättsnämnden har i ett förhandsbeskedsärende i januari 1996 godtagit pensionsutbetalningar till vuxet barn. De farhågor som tidigare funnits när det gäller avdragsrätten för utbetalningar till barn över 20 år, torde därmed ha undanröjts.

Genom skattereformen har mycket av den problematik som beskrivits ovan förlorat i aktualitet. Sänkningen av bolagsskatten och inkomstskatten i inkomstslaget kapital har gjort utdelning till ett i stort sett likvärdigt alternativ till pensions- och löneutbetalning. Skattemyndigheternas benägenhet att betrakta "överstor" pension som förtäckt vinstutdelning, torde nu vara betydligt mindre om ens någon. Hur som helst blir de ekonomiska konsekvenserna av att utbetalning underkänns som pension betydligt mindre än tidigare. I vissa fall skulle skatten t.o.m. bli lägre.